-
RSS

Senaste inläggen

En promenad...
Sakura - till minne
Nytt år, nya äventyr…
Sommar 2016
Nu närmar det sig...

Kategorier

Cayenne och valpar
Den åldrande hunden
Hänt var det här!
Hiki
Onis dagbok
Sabaku Inus kennel
Tankar och händelser...
drivs av

Sabaku Inus Kennel

Onis dagbok - Nyfiken...

Nyfiken, ordet räcker inte riktigt till…
Oni ser allt som ett potentiellt mål! Och det mesta ska smakas på. Den främre tandraden är nästan tom och nu väntar jag på att de nya ska komma ut. Kliar gör det, det visar tydligt spåren i skorna, hundburen, barnens leksaker ,plädar,heltäckningsmatta (på hotell), koppel, mamma Hiki och några fler föremål.
 
När tvättmaskinen sattes på idag iakttog hon mig länge, när den började låta och spinna runt gick hon fram till dig för att titta på spektaklet som pågick inuti… Mycket spännande! Men vad är det egentligen som händer? Ingen aning, men jag provar att smaka!
Och så satte hon igång att tvätta fönstret till luckan… Sen var det inte kul längre och hon gick vidare.
 
Överallt vill hon vara med, men igår i skolan var det ändå lite läskigt när så många barn ville fram med alla sina händer precis överallt…Oni backade undan och ställde sig framför mig, men sen var hon snabbt framme igen för att hinna ge ett par av barnen en puss i ansiktet, för att sedan parera undan och ställa sig nära mig.
 
Hon söker trygghet och det känns bra för mig att veta att hon hittar den hos mig. Nåt har jag gjort rätt. Jag klappar om henne och lugnarhenne med mjuk och lugn röst när hon kommer till mig. Sen ber jag barnen ta det lugnt och komma fram en och en. Jag visar Oni tydligt att jag är här för att skydda henne. Men samtidigt uppmuntrar jag henne till att söka kontakt och fortsätta visa sin nyfikenhet.
 
Sen kommer Linn nedför trappen och genast ökar hennes aktivitet. Svansen går och det går inte att ta miste på lyckan när lillmatte kommer.
 
Utomhus finns det så mycket att se! Tänk att se världen genom en valps ögon! Hur spännande kan inte en tom kaffemugg vara! Och den där fågeln där borta! Och barnen som passerar på tryggt avstånd, och vagnen som kommer rullande, och pinnen som bara ligger där och retas och vill bli lekt med! Jag kan fortsätta i alla oändlighet, det här var bara en liten bråkdel av vad som finns att undersöka därute.
 
Jag låter henne undersöka, men då och då lockar jag henne till mig för lite lek, godis och kel. Så att hon inte glömmer att jag finns där. När hon stretar för mycket stannar vi upp och står stilla, tills hon söker kontakt med mig. Då belönar jag henne, men bara om hon kommer nära mig. Sen går vi vidare. Jag räknar inte med att komma så långt på promenaden, men desto mer hinner hon utforska och utmana sin hjärna med.
 
När det kommer en hund stannar vi upp, igen idé att försöka släpa oss förbi på ett mindre okontrollerat sätt. Bättre att stå still ochförsöka få till en kontakt med mig där vi står. Inte helt enkelt, speciellt inte när den andra hunden visar lika stort intresse tillbaka… Men jag kämpar på, inser att i just det här mötet hade jag inget bra att erbjuda. Får se till att ha med mig godare godis nästa gång och en rolig leksak.
 
Nåväl, vi samtalar en stund, den andra hundägaren och jag,utan att låta hundarna hälsa på  varandra och sen säger vi Hejdå och går vidare. Jag lockar på henne och springer åt andra hållet, då hänger hon på så fort som bara en valp kan!
 
Varje dag tänker jag på att uppmuntra hennes goda beteenden.De mindre goda ignorerar jag, inte alltid – ibland säger jag ifrån, tydligt och bestämt! Då vet hon att det är allvar. Men jag måste då också fullfölja och avleda henne från buset hon höll på med, annars är tanken kvar och hon komme ratt återgå till samma sak hon höll på med.
 
Så, efter ett bestämt – Nej! Måste jag åtfölja det med avledning, kan vara lek på annan plats, att ge henne ett föremål hon får tugga på eller en stunds lydnad med godis och lek som belöning eller bara lite mys och kel.
 
Vi har avlat fram en vilja hos våra hundar som gör att de inte ska avbryta det de påbörjat utan vidare bara, det betyder att vi får jobba hårdare för att få dem att hitta något nytt att roa sig med…
 
Det var allt för idag!
 
//Pernilla Sabaku Inus kennel
 

1 kommentar på Onis dagbok - Nyfiken...:

Kommentarer RSS
Ayla on den 25 februari 2012 09:53
Hej min kompis! Ser att du är lika busig som vanligt.....saknar dig trots allt och längtar till måndag!! Nospuss från mig och matte
Svara på kommentar

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint